Dag 6, Hoover Dam och Vegas!

*Lång tid sedan senaste uppdateringen. Problem med internet är anledningen, dock kommer alla dagar att presenteras i sin helhet - vi lovar!*

 

Uppstigning något senare än vanligt. Dagens mål, Vegas låg bara 15 svenska mil från Kingman så vi hade ingen stress. Efter att ha avnjutit frukost på det eminenta värdshuset gyllene måsvingen styrde vi kosan mot nordväst. 

Efter någon timme började vi möta fler och fler supertsportbilar..och undrade vad som kunde försigå. Efter några bilar till lyckades vi dock utläsa på bilarna att dom var stripade med "Gumball 3000". Tävlingen har just börjat och deras första natt spenderades i Vegas, därefter forsatte deras färd mot Hooverdammen och våra vägar korsades.

I princip alla bilar var asfeta. Många Lambos, Ferraris, Porschar, Corvetter osv. Alla prydda med vansinnig stripning. Se bilder nedan.

 

Hooverdammen är ett ganska magnifikt ingenjörsverk, med strax över 200 meter från topp till botten. Dessutom höll en ny bro på att byggas i närheten, vansinnigt högt över dalen. Såg ganska coolt ut att se de halvfärdiga valven bara hänga över den flera hundra meter breda flodskåran.

När vi klev ur bilen visade termometern på strax under 100 F, och det kändes direkt att hettan minsann inte var att leka med. Bar över samt ingen sollotion utövades för att fortsätta chocka kroppen in i något slags inte-bli-bränd stadium lagom till Cali. 

 

Efter att vi hunkat runt vid Hooverdammen samt spanat på många feta bilar fortsatte vi färden mot Vegas. Eftersom samtliga var badsugna tog vi en liten detour ner mot Las Vegas harbour för att få bada lite. Strax hittades en strand och på ungefär 2 minuter var alla ombytta och i vattnet. Det rörde sig om en insjö och således var vattnet inte salt, men botten var rejält dyngig. Dyngbotten upptäcktes ganska snabbt av Fejs och Pitt som var först i, en osynlig blick som menade "Säg inget till Schack" utbyttes. När det sedan var Schacks tur att springa i så stod Jocke, Pitt och Fejs på åskådarplats en bit ut i vattnet. Mycket riktigt, när Schack till sin fasa upptäcker att botten inte alls är len och fin sand får han panik i ögonen. Vansinnigt roligt när han försökte simma runt i det knädjupa vattnet, utan att nudda botten!

 

Någon timme efter badet skymtades Vegas mitt i öknen. Att se var The Strip låg var ju inte direkt några problem, då resten av stan är helt platt. 

Efter att ha konsulterat Schacks nyinförskaffade GPS rullade vi strax in vid lobbyn till Excalibur, vårt hotell för vistelsen. Det roliga är att det är billigare (45 dollar per rum och natt) att bo i Vegas än att bo på många motell längs med vägarna. Givetvis är vi bara "4" när vi bor här, då priset annars skulle vara det dubbla..med samma rum. Men ändå..vi undrar var dom får sina pengar ifrån...?

 

Ikväll stundar en efterlängat utgång, förhoppningsvis med en hel del förfriskande drycker inblandade, samt spel för glatta livet. Vi ska ju bli rika!



En ganska fet Lambo..gött ljud!


Bugatti Veyron, världens snabbaste serieproducerade bil.


En guldpläterad BMW M5..


För alla som spelat Need for speed II är denna bil nostalgi, en Jaguar XJ220 - tidigare världens snabbaste bil.


En ny Ford GT...

Polisen som jagade gumballdeltagarna..good luck tyckte vi.

Själva dammen, 200 meter från topp till botten.
 
Bron brevid Hooverdammen som höll på att byggas..ser lite konstigt ut right?


Kraftverken. Stora nå djävulskt!


En stooor pickis i Vegas!

 

Skeppohoj!

 

// Pitten



Dag 5, mycket bil samt Tze Grand Canyone!

Idag har vi kört ungefär 80 svenska mil, vilket har medfört mycket sittande i bilen (såklart). Planen var att komma ganska nära Las Vegas, för att kunna rulla in dit imorgon vid lunch på en höft.

Efter att ha kört 10-20 mil så upptäckte vi en stor folksamling på en bro, och stannade för att se vad allt ståhej gällde. Givetvis hoppades det bungy jump från den 460 feet (140 meter) höga bron. Alla blev assugna på att testa, men folket som hoppade hade förbokat så väntetiden låg på 3-4 timmar..och det hade vi ju inte tid till.

Vi stannade någon timme senare för lunch vid ett litet indiansamhälle. Här steppade indianerna upp det rejält! För det första så var maten förvånansvärt billig, plus att vi fick helt enormt mycket mat. Ingen hade tidigare sett så mycket mat på en tallrik på en restaurang. Således blev både lunch och middag deras tacospecial (förutom för Jocke, som åt upp allt vid lunchen..var tar all mat han sätter i sig vägen?).

Efter ytterliggare någon timme rullade vi in i Grand Canyon. Själva canyonen var inte helt olik de som vi tidigare sett, dock rejält mycket större. Vi tänkte först åka ut på North Rim, men den var stängd för vinterväglag (what?), så det fick bli South Rim. Eftersom vi sett ganska mycket sten redan så avverkades Grand Canyon relativt snabbt innan det bar av ut på vägen igen. Eftersom vi ville komma förhållandevis nära Vegas, för att slippa köra så långt imorgon bitti, så togs det sikte på staden Kingman.

Längs Route 66 hölls den årliga amerikanarträffen (bilar), och givetvis hade hela kortegen stannat till just i Kingman över natten. Kortegen innehåller ungefär 1000 bilar, allt från riktigt gamla jänkare till nya corvetter. Eftersom mörkret infunnit sig var det relativt svårt att få till bra bilder på åkdonen, men Sverre har lyckats bränna av några grymma.

Nu sitter vi således i Kingman, lite sydöst om Vegas, för att imorgon köra inom Hooverdammen innan det är dags att bli avspelad alla pengar. 

Pictures:


North Rim stängd:(


Floden som bron gick över. 

Jocke står o spanar.

Pitten och Jocke står ute på en klippavsats, där det precis där dom står är ungefär 200 meter stup rakt ner. Till saken hör även att när man skulle ta sig ut dit så fick man gå över en passage som var en smal sten. På båda sidorna sluttade det avgrundsdjupt. Adrenalin värre!


En fjäderslok funderar på vart han ska flyga näst.


Schack vågar sig också ut nära kanten.


För att få en liten uppfattning om hur stor canyonen är. Nere i dalen ser ni Colorado River flyta.

Fejset och Sverre är asglada, medan Pitten försöker brottas med indianmaten i baksätet..inte helt lätt med en stulen tesked.


En gammal bil av något slag. Frän var den iaf!


Var egentligen en hel del bilder till. Men internet har motarbetat oss i flera dagar nu. Både hotellet i Vegas samt motellet vi sov på igår har inte haft något internet värt att hänga i julgranen.
Nu är vi iaf i Vegas och jag sitter på ett starbucks (UTAN WIFI!) och snyltar på något i närheten. Det är 32 grader utomhus och resten av grabbarna gör rätt i att ligga vid poolen. Så fort vi kommit till något ställe med lite bättre uppkoppling så utlovas en fullständig berättelse av vegasäventyret (som inte går av för hackor hittills). 

Ikväll blir det utgång på riktigt (igår var det gamblingdag). 

Mys från Pitten

Dag 4, sista dagen i Utah och några fler nationalparker.

Får börja med att tacka för uppskattningen av bloggen. Är helt enkelt lite enklare att blogga när det händer saker hela tiden. Dessutom kan jag inte ta cred för några bilder, den biten sköter Sverre, Schack och HP.


Uppstigningen vid 8 blev faktiskt av, tro det eller ej! 

Vi satte av ut på vägarna igen illa kvickt och frukost intogs ungefär en timme senare, i den värsta Hillbilly-byn hittills. Macken där lite youghurt, några burritos samt pizzarolls inhandlades hade en föreståndarinna som..ja, hur beskriver man det..var definitionen av en äkta hillbilly. Tänderna såg ut att ha varit möblerade på måfå, hon gick i ett täskigt linne (utan BH givetvis) och såg allmänt hängig ut. Dessutom skulle hon hålla på och fånle när hon såg oss hela tiden..vilket fick en att undra vilken av hennes bröder som egentligen var hennes pappa..En prima fru till Jocke föreslog vi, men hon var redan upptagen..


Det roliga var när vi skulle parkera utanför macken, där det var en gigantisk grusplan. Fejset, som körde, tyckte att det var en bra idé att ställa bilen så nära macken som möjligt. Vi såg att det var öppet eftersom tanten, beskriven ovan, just kom ut från ett litet hus på baksidan då hon såg att gäster anlände. 

Just när vi stannat bilen så ställer sig bondefrun och tittar på bilen med en min som säger ungefär "Vad fan håller ni på med?". Anledningen till detta uppdagades några ögonblick senare, när vi hoppat ut ur bilen. Fejset har då lyckats parkera höger framdäck i en ruta på 1,5 kvadratmeter...nämligen den enda rabatten inom synhåll. Vi börjar givetvis asgarva, Fejset ser så frågande ut som bara han kan göra, men backar snart upp bilen lite (efter att givetvis ha grävt ett hål i rabatten när han svängde runt hjulen).


Efter frukost drog vi oss vidare och efter 2,5 timme siktades nationalparken Bruce Canyon. 25 dollar inträde betalades, för att snabbt därefter inse att det inte var mycket nytt att se...1h senare var vi därifrån, bra investerade pengar mao.

Därefter påbörjades färden mot nästa plats, och dagens mål, nämligen Zion National Park. Efter en mindre felkörning (Pitten var begravd i en bra bok istället för att titta på vägen och Fejset hade inte fått förtroende att titta på kartan..så han gjorde precis som alla hade gjort, körde tills någon sa något), så var vi i Zion efter ytterliggare 3 timmar i bilen.

I båset till betalningen jobbade en astrevlig parkvakt. Hon föreslog att vi skulle köpa ett multipass för samtliga nationalparker istället, och även få tillbaka de surt spenderade pengarna som vi redan lagt. Detta sågs som sjukt smooth, så nu är vi innehavare av ett sådant pass. Hon tyckte även att vi verkade så trevliga, så om vi skulle komma tillbaka till USA någon annan gång så fick vi jättegärna bo hemma hos henne:) 


Zion var ganska ocharmigt och väldigt exploaterat, med tex en free shuttle som gick fram och tillbaka i parken. Det såg ut som en förverkligad Jurassic Park, där folket blev runtfållade som får ungefär. Inte riktigt vad vi hade föreställt oss, och inte likt någon nationalpark där vi varit hittills. Naturen var dock fin, men givetvis var det även här mycket sten. Skribenten blev less vid den sista utkiksplatsen och lät resten av gänget få lite kvalitétstid för sig själva, medans undertecknad satt och kollade på Torkel i knipa på Ajfönen och jagade mygg.


Efter Zion hade klockan i vanlig ordning hunnit bli mycket, så det var i skydd av mörkret som vi sökte motell. Till slut hittade vi ett i Hurricane, där vi återigen körde "4-personers-tricket"..så när vi hade varit ute och ätit fick vi smyga tillbaka i spridda trupper:) Får se hur det går med frukosten imorgon..


Imorgon lämnas iaf Utah för gott, då det planeras det att passera Grand Canyon samt kanske något annat skoj i Arizona. Las Vegas planeras på söndag förmiddag, för att då stanna två nätter.


Över till lite pix.


Rabatten där Fejset körde upp bilen. Hon hade tydligen inte jättegröna fingrar...


Frukost vid hillbillymacken.


Jocke spanar in ännu en stenhög samtidigt som han äter upp resten av frukosten som fastnat i den "välansade" mustaschen


Ännu en hög canyon där leken "vem törs stå närmast den porösa kanten" leks flitigt


Med hänsyn till Fejsets mamma har vi nu bytt stuntmän när vi inte "står mitt i blusen"


Jocke låtsas se avslappnad ut


I ett träd i närheten av stupet höll denna asätare ett vakande öga för att se om det skulle bli svensk middag serverad


Jocke bakar sig en välförtjänt prilla och funderar över livets större frågor


En slö taggig och kul ödla


Nationalparken bjöd på många djur idag, här nån sorts granox-släkting


Hjortdjur..


Öknens första vattenfall, eller snarare duschstril


Idolbild på Jocke med kniven (knäna ihop, fötterna innåt och slöa axlar tyder på att Jocke va en mönstersoldat i det militära)


Fejset hoppar i vattenpöl och letar roliga djur



Zion nationalpark

/Pitten & Sverre

Dag 3, cykeltur samt fortsatt utforskning av Utah

Uppstigningen klockan 0730 blev inte riktigt av, varpå Schack som gått upp vid denna tid började bli småirriterad vid nio eftersom folket fortfarande låg och sov. 
Avfärd från timmerstugan runt halv tio, för att ta sig in till Moab City. Aldrig tidigare har vi skådat så mycket balla fordon på en plats. 80 % av alla pickuper hade antingen crossar eller fyrhjulingar på flaket, resten hade monstermaskiner på släp. Dessutom rullade stora terrängfordon (Inga dörrar, ingen baklucka och störtbur) runt ledigt i den lilla byn. Att vi hade kommit till någon typ av adventure-stad var solklart. 
Efter frukost på Subway så gick vi bort till Adventure Center för att höra vad för skoj vi skulle kunna hitta på. Det som föreslogs var antingen en Hummer-tur för 50 dollar per person eller river rafting för det dubbla. Till saken hörde att river raftingen var av klass 1 och 2, vilket innebär mystempo ner för en liten bäck. Av klass 3,4 och extreme fanns inte ens på menyn, käz - så vi sket i det.
Istället fick vi en broschyr där Jhonny tydligen hyrde ut cyklar. Smooth tyckte vi, så vi slog honom en signal. En halvtimme senare stod vi 10 miles norr om Moab och Jhonny rullade in på parkeringen med en pickup, släp och 10 heldämpade cross country cyklar.
Efter en snabb instruktion om var vi skulle cykla så tog vi på hjälmarna och bar oss iväg.
Terrängen var ganska varierande, men med mycket sten och klippor att cykla på. Vi kan alla, förutom Jocke, hålla med om att nedförscyklingen var mest roande...detta eftersom man kunde ha mycket "dörne" och ligga lite sådär på gränsen hela tiden. Den enda craschen idag var när Jocke skulle köra ner för en brant stenvägg, fick någon typ av framhjulslåsning och började fara över styret. Som en puma lyckades han då slänga ifrån sig cykeln och mirakulöst landa på fötterna. Hur det gick till tvistar fortfarande de lärde om. 
Fejset valde efter halva rundan (som totalt var ungefär 2 mil) att vända tillbaka till bilen för att inta lunch och därefter cykla ett spår som vi tidigare cyklat allihopa. Med fick han bilnyckeln. 
När resten av gänget återvände till bilen runt en timme senare hade Fejset givetvis precis gett sig iväg..med bilnyckeln. Där stod vi i 30 plus, klockan var strax efter 2 och skugga på den stora parkeringen var i princip omöjlig att hitta. Vattnet tog slut under cykelturen, så ökendammet, den intensiva hettan samt cyklandet gjorde våra halsar till fnöske. 
När Fejset sedan dök upp en timme senare, överbemannades han, flertalet pungslag utdelades och nyckeln återtogs.
När vi väl vätskat upp, drog vi vidare in mot Moab för intag av lunch/middag och därefter satte vi av ut på vägarna igen. Planen var att försöka ta sig en bit sydväst, och att passera nationalparker på vägen. Så sa vi och så blev det, 5 timmar senare var även Capitol Reef avbockat från nationalparkslistan. Vi kollade fortfarande in ganska mycket sten, men det var ändå fränt. Det roliga var när vi tänkte ta en liten avstickare precis innan Capitol Reef, och hamnade mitt i en kofållning gjord av livs levande cowboys (jeans, skjorta, häst samt cowboyhatt).

Närmaste staden efter Capitol Reef var byn Torrey, där även natten tänkte spenderas. Efter att ha kollat in samtliga motell, endast för att komma fram till att priset låg på ungefär 60-80 dollar natten (för ett rum) så tänkte vi dra vidare till nästa stad (det gjordes även ett desperat försök att åka tillbaka till ett motell för att höra om vi kunde sova 6 i ett rum..det gick inte, dessutom undrade hon hur vi kunde ha blivit 6 när vi var 4 för 10 minuter sedan. Jocke harklade sig lite och vände sedan på klacken och gick). På vägen hittade vi dock en eminent camping, och där sitter vi nu. Återigen i en logcabin, denna gång med sovplats för 3..alltså får Jocke sova på golvet och resten i sängarna. Livet är rättvist.
En sak som är sjukt värt med campingarna här i USA är att nästan varenda har Wifi gratis. Sverige - ta efter!

Kvällsmaten ikväll var spännande och intogs på Café Diablo. Till förrätt åts skallerorm, vilket smakade ungefär som tacokrydda..hur nu det går ihop.

Över till lite bilder från dagen:


Sverre testar cykeln på parkeringen och ser onekligen nöjd ut! Sverker som även är känd för att väldigt lätt bli grymt solbränd (med betoning på bränd) ligger nu här brevid och snyftar eftersom vaderna tydligen var lite för exponerade för solen idag.


Schack testar lite bakhjulsåka.


Fejset ville inte vara sämre..


Sverre, Fejset, Jocke och HP svischar förbi kameran.


..och på efterslänten efter en stukad fot kommer Pitten.


Grabbarna grus, på heldämpade cyklar utanför Moab 2009. Kommer gå till historieböckerna.


När vi svängt av Highway 24 för att utforska en spökstad så upptäckte vi efter en sväng 100 meter in på den lilla grusvägen att den var blockerad av typ 100 kor. Så vi backade upp och gick ur bilen för att försöka få lite closeups på ståhejet. Just då kliver en tant ut ur en trailer och säger till oss att sätta oss i bilen igen, eftersom korna tydligen är mycket rädda för människor..hmm..ok..
En liten stund senare kommer en tvättäkta cowboy på 55 bast förbiridandes och inleder med: "Zup Doc?". Han tyckte sedan att vi skulle sitta blixtstilla och rulla upp rutorna för att inte skrämma dom stackars korna. Allrighty, några minuter senare är detta synen utanför vår bil.


Cowboy in action, lägg även märke till lassot!


Skickliga var cowboysen iaf, att lyckas styra 100 kor med 5 personer och några hästar var verkligen en syn.


Capitol Reef National Park.


Solen börjar gå ner.


Solnedgång över vidderna, som Sverker prompt skulle se. Så vi fick stanna vid en panorama point för hans skull.


Lite sten och lite sol.


Det kikas på bergväggen..som tydligen hade målningar på sig som var 1000 år gamla och gjorda av indiander, att dom såg ut att vara gjorda av en femåring med dålig fantasi hör inte till saken.

Det verkar luta åt någon typ av tidig uppstigning imorgon (8)..vi  får se hur det blir med det:) Eftersom vi glömde att fråga om sängkläder i receptionen ligger nu Jocke och HP fullt påklädda med handdukar som täcken..hehe, synd att dom inte tog med sig sovsäckar säger vi andra! Livet är åter igen rättvist!

Simma lugnt!

// Pitten







Dag 2, last of Colorado samt Arches National Park

Uppvaknandet på motellet i morse var i sin ordning, de flesta var utsövda. Oron om att det skulle bli stök vid frukosten eftersom vi endast checkat in 4 personer (vissa hotell och motell tar mer betalt om man sover fler än 2 i ett dubbelrum), visade sig vara obefogad. Mannen i disken lade knappt märke till oss.

För att få en sista glimt av Colorado tog vi åter en omväg för att se fräna grejer. Denna gång tog vi Colorado Monument Road, för att få se just Colorado Monument.


Utsikten från vägen ner mot Grand Junction.


En ödla som mycket lömskt släppte svansen när Pitten och Fejset försökte fånga den.


Ett träd precis på klippkanten. Höga klippavsatser har ju visat sig vara the shizzle.


Stor canyon!


Vi hittade en grotta som alla kröp in i. Väl inne skrämde Fejset livet ur Pitten genom att skrika "SPIIINDEELLL" och att titta runt omkring sig med skräckslagen blick. Detta fick Pitten att försöka ta till flykten, dock blockerades utgången av resten av manskapet. Alltså blev reaktionen ungefär som ett uppskrämt barn, som bara står på plats och stampar med armarna i luften och ser allmänt förvirrad ut. Tilläggas bör är att dokumentären om Tarantulan sågs på National Geographic igår kväll...


Sverre i förgrunden, Colorado Monument i bakgrunden. Vi har fortfarande inte riktigt förstått hur dessa pelare kommit till.


Bilen har dekaltrimmats ännu mer sedan lämnandet av Breck. Anledningen till den stora Bones-klibban på höger bak är att vi ändå inte ser något ut bakåt pga packningen..

Efter att ha spanat in det sista av Colorado samt intagit lunch på Wendys bar det av mot Utah. Planen för dagen var att få se Arches National Park. Efter ungefär 2 timmars aktiv bilkörning (väldigt kurvigt landskap...) så nådde vi fram till nationalparken.


Såhär såg vägsträckan ut ungefär hela vägen..vi har hittills vågat pressa upp storaset i 160, sen blir det för svajigt för att kännas säkert. Det är ju ingen gocart liksom.


Väl i nationalparken tyckte vi alla att våra vita kroppar skulle få åtnjuta lite sol efter att ha sett insidan av ett illaluktande underställ i 4 månader. Hett tips: Om du ska befinna dig i öknen, utan ett moln på himlen och 27 grader i skuggan så använd för fan sollotion! Den läxan har ju vi fått lära oss den hårda vägen. Frågor som "Äh, axlar och näsa räcker väl?" har vi fått svar på...NEJ - det räcker inte! Alla ser ut som nykokta kräftor just nu.


Balancing rock.


En "arch". Hur dessa egentligen kommer till har vi ännu inte kommit fram till.


En dubbelarch som vi påträffade på 4-timmars hajken, som enligt skylten var "Extremly difficult". Nog för att en 300 kg amerikanare hade haft problem att släpa sig runt, men annars var det inte så mycket att skryta om just i svårighetsgrad.


Hunkarna är ute och går lite...mest för skojs skull.


Ännu en arch. Klädseln ni ser på bilden är exakt densamma som gällde under 4 timmar i ökenlandskapet. Inga t-shirts, inget vatten. We're hardcore baby!


Som sagt, klippformationerna här är väldigt märkliga.


Vi står under ett valv och letar ödlor..som för övrigt visat sig varit extremt svårfångade.


"Dark Angel" hette denna sten tydligen...vi hade dock flera andra bättre namn att föreslå, gissa någon?


Det största valvet i nationalparken, nämligen "Landscape Arch". Så sent som 1991 rasade en del av denna och således är det inte längre tillåtet att gå under den.
En arch en liten bit därifrån "Wall Arch" hade rasat för bara några dagar sedan att döma av den gröna vegetationen som låg halvkrossad under stenarna. Bergarten verkar väldigt solid...så det känns genast mycket tryggare att vi alla stått längst ut på en klippa, med 100 meter stup under oss..


Schack sitter och schteeeker.


Schack och Pitten spejjar efter Big Horn Sheep som tydligen ska finnas i området. Sannolikheten för att se en är dock ganska liten eftersom populationen är stabil på 80 individer och området är stort som Skåne..


Elefanterna marscherar...


Kvällen avslutades, precis som igår, med grillad korv och någon pilsner till solnedgången. Det är inte lätt när det är svårt.

När maten var intagen så bestämde vi oss att köra ner till Moab för att ta in på något motell. På vägen dit hittade vi dock en mysig camping och svängde således in för att se om dom hade rum. Wifi, sovplats för 6, pool och gratis dusch för 90 dollar får anses som prisvärt:)

Just nu ligger vi alltså på en camping, i en timberlodge som rymmer sex stycken och myser. Jag är enda vaken pga detta eländiga bloggande (hatar blogg.se:s bild-uppläggningstjänst mer än ever!), resten sussar så gott. Klockan är nu 0130 lokalt och vi ska upp om 6 h.
Dags för en powernap alltså.

Be safe back home!

// Pitten





Första dagen på vägen avklarad!

Efter möte med hyresvärden vid halv nio i morse samt inpackning av alla prylar i bilen (ja, tro det eller ej med bilen var i princip knökfull trots att nästan allt skickats hem), så bar det av ut på vägarna. 
Bilen fick i helgen lite reparationer på hjullagerna fram, samt förfining av hjulinställningarna så går nu den gamla häcken som en klocka (förutom gnisslet från framvagnen, att den dricker olja som en törstig rysk marindiesel samt att det är hål i expansionskärlet). 

Siktet var idag inställt på Grand Junction, som faktiskt är en stad och inte bara en korsning. Grand Junction ligger ungefär 5 timmar från Breckenridge, men vi tyckte att det skulle vara roligare att köra på småvägar istället för att ta Interstate 70 dit. Sagt och gjort. Efter några timmars bilfärd avklarades första stoppet för resan vid en fors/bäck där det avnjöts vattenmelon i solskenet. Sedan när vi skulle ta oss upp till bilen igen så påträffade vi ett riktigt road kill, nämligen en halv hjort. Flugorna hade fest och det luktade inte hallon direkt. 
Efter lite bilder, samt peta med pinnar för att se om något hände, så hoppade den trogna skaran in i åkdonet igen. Siktet var inställt på nationalparken Black Valley, som äntrades ett par timmar senare. 
Colorado är ganska mycket cowboy när man kommer ut på vidderna. Det är ett nästan lite sagolikt landskap, med milsvidda platta marker som inkantas av höga, snöfyllda bergstoppar. Dessutom kördes flera små amerikanska byar igenom. Väldigt mycket whitetrash och Mexare, precis som i filmerna. 

I Black Valley har en fors grävt ur den porösa berggrunden och lämnat en lång klyfta som är ungefär 500 meter djup. Nationalparken har 12 utsiktsplatser och det lektes mycket "Tur-jag-höll-i-dig-nu-leken" samt brändes av några fräsiga bilder. Det hittades även lite kaktusar som rent lyriskt kastades runt på varandra. Skribenten intygar att dom minsann är djävulskt vassa och sätter sig djupt om det vill sig illa. Tror fortfarande att jag har några piggar kvar i benet.

När klockan började närma sig middag så insåg vi att den planerade grillningen inte alls kunde ta plats i nationalparken, där det är totalt eldförbud. Istället letade närmaste camping upp, där vi tjyvades oss in och snodde till oss en grillplats. Några smaskiga vurrar tillagades. När den första korven var färdig insåg vi att någon pappskalle i gänget hade slängt vårt lager av korvbröd innan avfärd från Breckenridge. Svordom svordom. Det löste sig dock eftersom lagret av vanligt bröd hade fått plats under passagerarsätet fram. Total eufori!

Vi sitter nu på Mesa Inn i Grand Junction och ska strax knåppa in eftersom det bär av mot Utah för att njuta av Arches samt Moabs nationalparker imorgon. Kommer bli najs, och förhoppningsvis några fräna bilder!



Första stoppet, vattenmelon är gott.


Sverre trivs i vanlig ordning på vägarna..


Coool natur! Tittar ni noga så ser ni HP på klippavsatsen till vänster.


Högt och fränt. Thumbs up!


Tungan rätt i mun och håll i för f-n!


Fräsigt träd!


Grabbarna sitter och spanar in den fräsiga forsen.


Magasinen laddas..


..och någon minut senare är det FYR!


Fejs och Pitt försöker få bort dom arga små piggarna.


En skalbagge som stod förvånansvärt stilla under hela fototillfället..för att senare visa sig vara död:)


Korv är gott, men det krävs madskillz!


Såja. Nu är det dags för lite sova!

Mys från staterna!

// Pitten


Trailer!

Nu har ni något att längta till...



Fejset och Pitten har pillat lite...

Imorgon (om 7 timmar) packar vi in våra sista grejer i bilen, lämnar Breckenridge för den här gången och ger oss ut på vägarna. Vart vi ska? Vem vet? Västerut!

// En trött Pitt

Inte mycket men lite..

De senaste dagarna har varit ren koma i princip. Fejs och Pitt har suttit och kämpat med After Effects, förhoppningsvis kommer en råfet trailer upp om några dagar. HP, Schack och Jocke skickades in till Denver i lördags med samtlig skidpackning (det fick inte plats mer än 3 pers plus packning). Dels eftersom grejerna skulle lastas på container och dels eftersom Jockes alkoholklass gick av stapeln igår (söndag). Mer om alkoholklassen kommer senare.
Sverre har mest strosat runt och tagit lite bilder.

Vädret är fortfarande ett stort mysterium. Både i lördags natt och nu i natt har det blåst snöstorm, sen på dagen blir det upp mot 12-15 grader och strålande sol. Kan det ha o göra med den dära globala uppvärmningen måntro?

Över till lite pics som Sverre har bränt av:
Sverre har rakat sig för utgång..


Bakgrundsbild någon? Denna leksak har fått gå varm här i huset, nu behärskar både Sverre och Jocke den.


Världens kortaste sittlift i barnbacken, A-basin. 18 stolar...


Hur hänget på "The Beach" i A-basin brukar se ut. Parkeringarna närmast snön kan hyras för 200 dollar per dag..


Bra häng vid pickisen.


En granoxe sitter o snaskar kotte så sött...


..fram tills han upptäcker att Sverker sitter och smygtittar. Inte heller i djurens värld är fluktande populärt..



Prylarna, minus longboardsen som skulle packas in.



Utplockat bakre baksäte, plus två fällda säten i mitten. Oceaner av plats kvar!


2-meters boardbagsen ligger längst fram och lämnat ungefär 50 cm till att packa på längst bak. Stor bil it is!


450 kilo packning utan att bakdämparna rör sig en tum. Very najs!


Vi har även funderat lite på vad storaset kommer dricka under roadtrippen. Eftersom allas mattekunskaper har förtvinat så räknar vi helt enkelt med att det går mot oändligheten.

Ikväll ska det planeras färdrutt och imorgon lämnar vi Breckenridge för vägarna. WOHO!

// Pitt, Sverre och Fejs.

The Beach!

Nu under sista veckan har våran efterlängtade sol äntligen kommit!
Dagarna spenderas på "beachen" vilket är A-Basins bottenområde där skidbacken och parkeringen går ihop. Folk tar med sig grillar, solstolar, strandspel, öl mm och hänget är totalt. Det är helt enkelt ett skönt sätt att tillbringa våra sista dagar här i breck på. Nu på Fredag är kommer LIS (letitsnow) och TTP (tiny penis productions) att ha en avslutningsfest i A-basin och förhoppningsvis är det lite folk som joinar oss. Efter detta tackar vi av Breck och börjar packa ihop vårat pick och pack!

På lördag kväll fyller vi bilen med alla vintersaker och 3 av oss styr kosan ner mot Denver för att lämna av allt i en conteiner. Under söndagen kommer Jocke gå på sin alkohol föreläsning som han så snällt tjatat till sig.
Måndagen kommer bestå av planering samt en sista check av Breckenridge.
Tisdag morgon bär det av på den 3dje och sista delen av våran resa.. Nämligen Roadtrippen!

Pitten och Fejs håller nu på och sorterar klippen från säsongen medans de sista bitarna filmas.
Med lite tur kanske vi får fram en liten mini-edit snart med hjälp av den nya datorn. Ska tjata lite på dem.

I övrigt åks det longboard och dricks öl i solen på kvällarna. Livet är fortsatt svårt!


alles//Hp

Uppochnerväder!

Det är väldigt konstigt det här. Från att vi kom till Breck har det i princip varit bluebird (solsken) eller snö. Efter det senaste snöfallet i början av april trodde vi alla att vädret skulle lätta upp och att det skulle få bli lite najs slaskåkning mot slutet.
Så är dock inte fallet.
Bara nu ikväll har det säkert kommit 10 cm här nere i byn, innan idag åskade det samtidigt som det snöade och imorgon väntas ännu mer snö.

Märkligtmärkligt..men det blir väl att ta på stor-skidorna imorgon:)


/ Pitten

Idag hände det...

..vattnet gick..

Nä!

Det har pratats om det, drömts mardrömmar om det samt skämtats om det sedan vi kom till Breck. Idag var det dags. Pitten, Fejset, HP och Luppen droppade hela largelinjen. Hoppen i large-parken är vansinnigt stora, alla tre sista har en platå på 20+.

För att få en uppfattning om storleken har vi exporterat ut en frame ur ett filmklipp..


Pitten på väg över...


På söndag stänger liftarna..så nu gäller det att steppa upp för alla, för att vi ska få finfina klipp till filmen sen.

Ny dator på väg!

Det visade sig helt omöjligt att få hit en dator med svenskt tangenbord..så det blev inte nå. Istället en MB Pro med amerikanskt tangentbord, den anländer i nästa vecka..och då jäklar blir det fart på redigerandet!

// Pitten

Longboard samt en ny träff med den amerikanska polisen..

Idag kom våra longboards, så givetvis var vi tvugna att dra ut i det fina vårvädret och cruisa lite.

Arsenalen består nu av:
Loaded Vanguard (Pitten)
Loaded Dervish (Schack)
Sector 9 Pipeline Bamboo Pintail (x2) (Sverre och Jocke)
Sector 9 Scarab (HP)

Pitten, Sverre och Schack var ute under dagtid och cruisade i byn, undertiden vansinneshajkade Jocke upp på Peak 5 och Fejs o HP var ute och drog dubbelbackflips i BC-kicken.
Vi kan glatt meddela att vi snart lärt oss hur man stannar med en longboard..

Börjar med Jockes hajk:


Utsikten är ganska magnifik.


Bild på slitvargen själv. För att komma till Peak 5, där Jocke var idag, är man först tvungen att hajka Peak 6 och därefter ta kammen bort. Slitgöra!


Bild på utrustningen som tog honom upp samt den nyinförskaffade brädan, en Lib Tech Skunk Ape med Magne-traction.


Efter åket lyckades Jocke villa bort sig i den täta skogen..men hittade efter några timmars slit en led där det stod "Breckenridge 3".


Såhär nöjd är Jocke 45 minuter efter skylten..då han inser att dom nog inte alls menade 3 km, utan 3 miles..(nästan 5 km).

Över till lite longboarding.


Schack cruisar på vår gata


Sverre kör den lite mer avslappnade stilen.


Åkning på Highway 9..där det senare visade sig inte alls vara tillåtet att åka.


Lång och fin lätt sluttande raksträcka. Mysmys.


Pitten tycker det är sweet.


Sverre tycker också det är smooth.


Det finfina i kråksången. När man väl åkt ett riktigt långt och fint åk så kommer gratisbussen o hämtar upp en. Bara att börja om igen.


Pitten poserar vid upphämtningsstället.

Nu ikväll var vi uppe i Warriors mark och vinkade adjö till Danne. Sedan tog vi longboardsen ner för backen till oss. När vi väl kommit till vår gata insåg vi att vi nog skulle åka lite till, så färden fortsatte ner mot Main Street. I slutet av Main Street ligger busstationen, så när vi väl nådde dit så stod där en buss och väntade på oss för att ta oss upp igen. Ny runda, ner hela vägen och buss upp. På tredje vändan kom vi precis förbi rödljusena i början av Main Street. Därefter möter vi farbror blå, han stannar lydigt bilen på sin sida av vägen och låter oss alla passera. Redan här börjar man ana oråd.
När väl Pitten passerat honom (som sista åkare) så slår han på blåljusen och vänder om. Ajaj.
Polisen befinner sig nu runt 5 meter bakom Pitten..och möjligheten att dra ifrån en amerikansk polis har ju redan testats (dessutom var utsikterna ganska låga med longboard vs polisbil). Så Pitten stannar lydigt vid vägkanten.
Kallprat med polisen, han vill ha ID men verkar ändå ganska skön. 30 sekunder senare dyker ytterliggare en polisbil upp. Nu står alltså 2 polisbilar och omringar Pitten..mitt på Main Street där alla förbipasserande kan peka och skratta. Någon minut senare har äntligen dom andra grabbarna tagit mod till sig och stannat, samt gått tillbaka för att se vad allt handlade om.
Det visade sig att man inte alls får åka longboard jättesnabbt ner för Main Street mitt i natten, utan varken lampa eller reflex...vilket är ganska förståeligt:)
Förlåt snälla polisen sa vi. Ok, ni får en varning sa dom.
Det roliga är nu när vi ska åka iväg igen. Vi var ju tvugna att ta bussen nerifrån busstationen för att komma hem. Då kliver Schack ut i gatan och fortsätter rulla neråt. Poliserna börjar nu skratta och undrar vad han inte förstod i varningen?
Pitten får då ursäkta sig och säga att den mannen faktiskt var den enda i sällskapet med pannlampa (vem är förvånad). "Just det!" tyckte poliserna och önskade oss en trevlig kväll.
Inte ett lika bryskt tillmötagående som senast vi var i kontakt med rättsväsendet, men ändå lite scary.


Lyckades klippa en ögonblicksbild med iPhonen..2 polisbilar, 4 sluskar samt 4 longboards uppochned på backen med truckarna på ryggen..

Pitten ut.



Redigering samt planering har börjat på allvar..

Nu har förfrågningar från Sverige trillat in, och påtryckningarna börjar bli större.

Dessutom har Pitten börjat lära sig mer och mer av vad After Effects har att erbjuda. Går att göra kusligt häftiga effekter!

Det finns dock ett problem..Pittens nuvarande dator, som inte orkar med de tunga animationer som genomförs. Därför verkar det nu som att letitsnow productions måste inhandla en ny maskin för att överhuvudtaget få något uträttat.

Bidrag till dator-kassan tas emot med öppna armar. Kontakta Pitten på: [email protected] för att få kontouppgifter.

Dessutom kan således en Macbook 2.16 Ghz Core 2 Duo säljas till en rimlig peng (2 GB minne samt 250 GB HD).


Vad som förhoppningsvis ska inhandlas.

// Pitten

Rebuslösning samt bilder

Det har verkat svårlöst, denna Miniskapelse till rebus. Detta eftersom ingen av våra intelligenta bloggläsare kommit med någon typ av lösning. 

*trumvirvel*

Vår lösning lyder: (Homo)sexuella erfarenheter från Denverfängelset.

Förklaring följer:
(Homo)sex + u + fälla - f = (Homo)sexuella
Ärr + fanfar - fan + en + het + R = Erfarenheter 
F + rån = Från
Eden - E + A + kvarter - karta + F (flour) + ängel + se + te = Denverfängelset

Mini, är det korrekt måntro?

Över till lite bilder, både från Denver, lite åkning samt casual pictures:


Det bloggas samt bildredigeras till DJ Alligators Blow my whistle baby...


Ett skimrande hus i downtown Denver.


Välputsade Frogskins och en välansad snorstopp!


Husen är lite högre än oss, men mycket högre än Luppen.


Den frigivna fången firar med en Starbuckskaffe.


Bra dag i Beaver Creek. Powpow!


Jocke droppar med handpåläggning. Strax efteråt köttar han över en hel drös med sten och hans bräda ser ut såhär:


En arg bjärv stack upp huvudet och försökte få stopp på Jocke...


..och tvärstopp blev det. En mäkta crasch..som även finns på film.


Chrill to the Christer pimpar sin hjälm med vårt rivaliserande produktionsteam Tiny Penis Productions klistermärken.


Efter 27 försök satt den. Pitten handplantar i Tryggveparken.


Ett trick under utveckling av HP och Pitten, här får HP till en jävligt fin Handdrag.


Luppen tar en STOR suitcase-grab.


Christer drar till med en finfin rocket air.


Åter igen Christer som visar upp ett praktexempel på en tailblock.


HP railar och är på väg att halvt döda kameramannen Sverre.


"Snurra och peka in i kameran", sagt och gjort.


Enkelbild av Christer under ännu en av hans stora rocket airs.


Sekvensbild av samma hopp. Lägg märke till hur länge han håller i graben.


Christer med en inverterad femma.


Fejset även han med en femma.


Luppen gör en girlie-legs-nosegrab. Trick med hög svårighetsgrad.


Luppen testar vallan mot träet. Målet är att komma högst upp.


Vi har försökt lära Fejset att aldrig åka sista åket, ändå ska han envisas..och landa på huvudet. Synden straffar sig själv.


Avslutningsvis en nattbild över Breckenridge. Enligt fotografen själv är desvärre månljuset lite för ljust och det ska tas revansch på denna bild.

Kära läsare. Kila ner till videobutiken, Die Hard finns nämligen på DVD. Budskapet är enkelt, yippiekayey motherfucker. Ha en trevlig helg så kanske poletten trillar ner!

Lördagspyssel!

Idag fick vi återigen lite knep och knåp från Sverige! Den här gången var det Mini som hade skickat sitt bidrag för att försöka hålla våra hjärnor igång.

Vi tänkte göra en liten tävling av detta och lägger ut Minis skapelse för allmän besådan. Först att kommentera fullständigt rätt svar kommer att vinna fina priser. Så låt hjärnorna gå på högvarv och lycka till!
Svaret kommer postas om ca 2 dagar.


Minis rebus! Hoppas ni klarar av den!

Court day!

Bättre sent än aldrig brukar man säga. Anledningen till att inlägget blev lite försenat är den alkoholkurs vi höll för Jocke igår kväll. 2 flaskor sprit hade inhandlats (en Jäger samt en Jack Daniels), regeln var att ingen fick resa sig från bordet förrän båda flaskorna var slut. En bra kväll blev det och vi har alla fått betala för det idag.

Över till rättegången, som gick av stapeln igår (onsdag) klockan 0815. Hela gänget drog till Denver redan på tisdagen för att stödja brottslingen under hans svåra stund.

Det var inte tillåtet att använda elektronisk utrustning i rättssalen, dock lyckades Le Pitt spela in hela rättegången med hjälp av en kamera. Ljudet är lite dåligt och därför har jag textat det mesta (naturligtvis lär det vara en hel del gramatiska fel och något som missats, men det får vara så).


Ljud från rättegången.


Över till lite pics från både Denver och festen!


Dags för avfärd på tisdagen!


Jocke hade fått "rättegångs-finska pinnar" tillsänt från gammelfaster Gulli! Mycket uppskattat och grymt goda!


Världens sunkigaste motell.


Lägg märke till Fejsets V-stil. Vi undrar vad som kan ha hänt i denna säng för att den ska ha blivit så sunkig?


Världens största pakeringshus, i vilket vi var helt ensamma. Dessutom glömde någon låsa sin dörr (take a guess)!


Lite kultur insöps på Romantix. "Your pleasure is our passion"..att tilläggas bör är även att det fanns små bås där inne dit man kunde gå in och få lite kvalitéts tid för sig själv so to speak..


Hur rättegångssalen såg ut. Fanns många vinnare där inne! Bland annat en tant på 90+ som var åtalad för "peeing in public". Då var det svårt att hålla minen:)!


Mustachen kontrolleras innan möte med domaren.


Det är kul med rättegång...


"Yes M'am!"


No shit Sherlock..


Över till lite bilder från den urspårade festen vi hade igår...där även Polisen dök upp framåt 12-snåret. Inte så uppskattat av grannarna att onsdagsfesta tydligen.


Vad som skulle, och tog, ta slut.


1/3 klart och Sverre börjar bli glad..


Fejset hade varit o duschat under första delen av festen. Såhär glad är han innan han inser att han behöver ta igen 8 shottar direkt..


Såhär såg han ut efteråt..


Jocke på alkoholutbildning..


Nu börjar det likna något..


"Oj, ursäkta. Tog jag dig på *** nu?"


Good music and good friends. En vinnande kombination.


Jenny har skitkul!


..och det verkar Krisse ha också..


Fejset försökte slå världsrekord i att blåsa stora bubblor.


Schack tycker Kestone Light är världens bästa öl..


Schack tyckte därefter att det var världens bästa idé att byta byxor med Jenny.


Detta är på dansgolvet strax innan polisen kom på besök..grannarna börjar bli lite less på våra fester.

Nu är det dags att kika på lite film och käka chips. Have a good one!

// Pitten





Denver och rättegång - here we come!

Imorgon bitti är det dags för brottslingen att få sitt straff..och givetvis vill vi alla vara där och försöka alla knep (hundögon, tal om frihet osv) med domaren.
Om 20 minuter rullar bilen mot Denver, där vi bokat hotell för natten. Mer info kommer imorgon!


// Pitten

Hajk Loveland!

Eftersom lördagar oftast innebär mycket folk tyckte Jocke och Pitten att det var dags att knalla lite. Fejset, Luppen samt HP byggde fetkick i Breck (den var/är så hög att Luppen inte når upp till kanten. Vi vet att det inte säger så mycket eftersom han är 2 skitar hög..men ändå.)

Vi kan även glatt meddela att Schack är tillbaka på skidor efter några veckors rehab pga en knäskada. Najs!

I Loveland var det idag storm / snö => väldigt vindpinade kinder..men inte gav vi upp för det. Nedan följer lite pics, samt några bilder från St. Patricks Day (grönfest).


Fejset, Pitten samt Hampe klädda i det trendriktiga gröna.


Hampe demonstrerar den kroppsliga termometern, som tydligen var hög vid tillfället.


Känner dom varandra?


Stalin kom på besök..


Sverre öser 80-talsmoves på dansgolvet. Lägg även märke till de tidsenliga pekfingrarna!


Kolla blicken..och minen..


Våra gangstah-groupies Chrille och Abbe!


Jockes hittills okända, tyska tvillingsyster. Frisyrerna är snarlika!


"Ge hit den där ölen!!"

Över till dagens hajk:


Jocke on the top of the world! I bakgrunden syns Keystone, och längst bak Breckenridge.


Le Pitt. Inte någon hud lämnas till ovädret.


Snön yrde nå djävulskt!


Jocke gör en "skidåkarpose"..enligt honom själv.


Vätska upp samt stoppa in snus innan åket..


Jockes repa till vänster, Pittens till höger.


Hur man kommer upp igen, pickisflak.


Småspännande att sitta på flak-kanten i 100 knyck.


Jocke is making some turns under dagens andra, och sista åk.

Vilodag imorgon eftersom benen har gått hårt åt under de senaste dagarnas hajker. Det betyder alltså fest ikväll..vilodagen måste mao utnyttjas till max!

// Pitten o Fejset out.


Season Saver!

Uppläggen har slutat att rulla upp då inget specielet har hänt.
Senaste veckorna har solen hälsat på och våldgästat hela Colorado, detta har givetvis resulterat i att all snö smälter bort. Vårfloder forsar ner för berg och gator.

Så under de soliga dagarna har det hängts massor i parken och en hel del öl har slunkit ner i våra svalg. Tacksamma för det fina vädret men riktigt ledsna för att snön försvinner. Tankarna började glida iväg mot att säsongen skulle ta slut inom några veckor och att vi skulle få ändra våra planer....

MEN!!.... Så hände det!

Snön vräker numera ner. De sensate 24h har det kommit en halvmeter nysnö och det snöar fortfarande. Enligt väderleksrapporten kommer det snöa de närmaste 6dagarna. Några av oss var i Vail idag och körde det sjukaste i puderväg vi någonsin varit med om. Vi försökte filma lite men snön vräkte som sagt ner så får se om det går att göra en miniedit eller hur det blir.

Full patrull kokar pasta i en kastrull.// Hp

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0