Får börja med att tacka för uppskattningen av bloggen. Är helt enkelt lite enklare att blogga när det händer saker hela tiden. Dessutom kan jag inte ta cred för några bilder, den biten sköter Sverre, Schack och HP.

Uppstigningen vid 8 blev faktiskt av, tro det eller ej! 

Vi satte av ut på vägarna igen illa kvickt och frukost intogs ungefär en timme senare, i den värsta Hillbilly-byn hittills. Macken där lite youghurt, några burritos samt pizzarolls inhandlades hade en föreståndarinna som..ja, hur beskriver man det..var definitionen av en äkta hillbilly. Tänderna såg ut att ha varit möblerade på måfå, hon gick i ett täskigt linne (utan BH givetvis) och såg allmänt hängig ut. Dessutom skulle hon hålla på och fånle när hon såg oss hela tiden..vilket fick en att undra vilken av hennes bröder som egentligen var hennes pappa..En prima fru till Jocke föreslog vi, men hon var redan upptagen..

Det roliga var när vi skulle parkera utanför macken, där det var en gigantisk grusplan. Fejset, som körde, tyckte att det var en bra idé att ställa bilen så nära macken som möjligt. Vi såg att det var öppet eftersom tanten, beskriven ovan, just kom ut från ett litet hus på baksidan då hon såg att gäster anlände. 

Just när vi stannat bilen så ställer sig bondefrun och tittar på bilen med en min som säger ungefär "Vad fan håller ni på med?". Anledningen till detta uppdagades några ögonblick senare, när vi hoppat ut ur bilen. Fejset har då lyckats parkera höger framdäck i en ruta på 1,5 kvadratmeter...nämligen den enda rabatten inom synhåll. Vi börjar givetvis asgarva, Fejset ser så frågande ut som bara han kan göra, men backar snart upp bilen lite (efter att givetvis ha grävt ett hål i rabatten när han svängde runt hjulen).

Efter frukost drog vi oss vidare och efter 2,5 timme siktades nationalparken Bruce Canyon. 25 dollar inträde betalades, för att snabbt därefter inse att det inte var mycket nytt att se...1h senare var vi därifrån, bra investerade pengar mao.

Därefter påbörjades färden mot nästa plats, och dagens mål, nämligen Zion National Park. Efter en mindre felkörning (Pitten var begravd i en bra bok istället för att titta på vägen och Fejset hade inte fått förtroende att titta på kartan..så han gjorde precis som alla hade gjort, körde tills någon sa något), så var vi i Zion efter ytterliggare 3 timmar i bilen.

I båset till betalningen jobbade en astrevlig parkvakt. Hon föreslog att vi skulle köpa ett multipass för samtliga nationalparker istället, och även få tillbaka de surt spenderade pengarna som vi redan lagt. Detta sågs som sjukt smooth, så nu är vi innehavare av ett sådant pass. Hon tyckte även att vi verkade så trevliga, så om vi skulle komma tillbaka till USA någon annan gång så fick vi jättegärna bo hemma hos henne:) 

Zion var ganska ocharmigt och väldigt exploaterat, med tex en free shuttle som gick fram och tillbaka i parken. Det såg ut som en förverkligad Jurassic Park, där folket blev runtfållade som får ungefär. Inte riktigt vad vi hade föreställt oss, och inte likt någon nationalpark där vi varit hittills. Naturen var dock fin, men givetvis var det även här mycket sten. Skribenten blev less vid den sista utkiksplatsen och lät resten av gänget få lite kvalitétstid för sig själva, medans undertecknad satt och kollade på Torkel i knipa på Ajfönen och jagade mygg.

Efter Zion hade klockan i vanlig ordning hunnit bli mycket, så det var i skydd av mörkret som vi sökte motell. Till slut hittade vi ett i Hurricane, där vi återigen körde "4-personers-tricket"..så när vi hade varit ute och ätit fick vi smyga tillbaka i spridda trupper:) Får se hur det går med frukosten imorgon..

Imorgon lämnas iaf Utah för gott, då det planeras det att passera Grand Canyon samt kanske något annat skoj i Arizona. Las Vegas planeras på söndag förmiddag, för att då stanna två nätter.

Över till lite pix.


Rabatten där Fejset körde upp bilen. Hon hade tydligen inte jättegröna fingrar...

Frukost vid hillbillymacken.


Jocke spanar in ännu en stenhög samtidigt som han äter upp resten av frukosten som fastnat i den "välansade" mustaschen


Ännu en hög canyon där leken "vem törs stå närmast den porösa kanten" leks flitigt


Med hänsyn till Fejsets mamma har vi nu bytt stuntmän när vi inte "står mitt i blusen"


Jocke låtsas se avslappnad ut


I ett träd i närheten av stupet höll denna asätare ett vakande öga för att se om det skulle bli svensk middag serverad


Jocke bakar sig en välförtjänt prilla och funderar över livets större frågor


En slö taggig och kul ödla


Nationalparken bjöd på många djur idag, här nån sorts granox-släkting


Hjortdjur..


Öknens första vattenfall, eller snarare duschstril

Idolbild på Jocke med kniven (knäna ihop, fötterna innåt och slöa axlar tyder på att Jocke va en mönstersoldat i det militära)


Fejset hoppar i vattenpöl och letar roliga djur



Zion nationalpark

/Pitten & Sverre